Proffstränarn!

Jag har nog kört fler hästar idag än vissa av proffstränarna på solänget. Inga namn nämnda:P 4 st. och bara olika former av snabbjobb. Kul som fan är det iaf, jag är nog beroende av farten. Att det gick bra med allihopa gör ju även att dagen flyter lite lättare!!!

Började med att köra Choklad (han kanske är godast serverad med chokladsås?) en 2åring som faktiskt var supersnäll. Men som många nog vet så är det här med unghästar inte riktigt min grej även fast dom är snälla. Jag vill ha dom riktigt inkörda och världsvana!
Jag frågade Ulf när vi höll på att sela på vilken slaggjord jag skulle ha eftersom han hade tagit den vanliga på Joker (vi körde ilag på banan). Då skrattade han högt, kollade på mig som att jag var dum i huvet och sa: SLAGGJORD?! äh du får väl hålla i dig! Jahapp, det var bara att sätta sig och köra utan slaggjord. Det hela gick faktiskt jättebra, vi körde 2.14 sista 500m. Mycket bra av två bebisar!

Sen var det Boellas tur, HETASET! Not! Fast hon upphör aldrig att förvånas eftersom det var tänkt att jag skulle köra i backen så åkte jag upp dit på en gång och där möter jag och Cattiz Erika som är ute och rider. Jag tänkte inte mer på det utan lufsade upp för backen... då säger Cattiz: eh vart tänkte du köra? jag svarade bara att jag skulle ju köra upp och nerför backen... då talar hon om att Erika höll på att rida Galoppintervaller där. Med en fetnordis!
HAHAHA! skitkul, när vi var påväg nerför backen kommer hon i en hejdundrandes fart uppför (typ två meter ifrån oss) Boella brukar inte vara rädd för fan själv men den där hästen var hon iaf rädd för. Hon blev heltossig så jag beslöt att köra intervaller på rakbanan istället. Boella var duktig hon med. Pressade ner mot 2 minuter blankt i sista intervallen.

Efter det så var det superstjärnans tur! SNÄRTIS såklart, som för övrigt måste ha stått på näsan i hagen för han har skrubbat upp ena framknä och en bit ovanför ögat, klumphäst!
Trots sina bravader så stod ha nog för dagens prestation! Jag hade pratat med Ulf och han tyckte att jag verkligen skulle testa han lite den här gången så jag smackade upp en redan pigg Snärtis innan jag vände upp och jag kan säga att pigg det blev han! 1.43 första varvet och 1.40 blankt andra!
Förstår ni vilken bravur för en häst som för ett och ett halvt år sedan var mer korv än häst! Mina planer på att mörka hur bra han går för att sedan köpa honom själv för en bra penning går nog i stöpet för jag är så stolt över han att jag inte kan låta bli att berätta för allt och alla hur duktig han har varit!! Till och med Ulf lät förvånad när jag berättade det! Jag är faktiskt jättestolt över hästen även fast det inte är min egen!!

Sist av alla kommer då min egen, eh som vanligt typ?
Jag är faktiskt till och med nöjd med henne! Och hon hade ju lite att leva upp till efter turen med Snärtis! Drog på hon alla skydden och åkte ut för att köra intervaller på rakbanan. Hon var sig själv = pigg till tusen. Sen kom jag ihåg det Pelle sa till mig om att inte hålla i henne så hårt eftersom jag då drar ihop hon lite vilket gör det svårare för hon att trava ordentligt och då hon har haft lite problem med traven på slutet så tänkte jag att det var ju värt en chans...
Så jag värmde riktigt ordentligt så hon var mjuk överallt och sen släppte jag iväg aset och blundade nästan för jag trodde hon skulle springa till skogs! Det gjorde hon inte och travade 1.24 som en klocka!!! Jag var överlycklig! Snacka om att hitta nyckeln.
Jag funderade och tänkte att nu ska jag prova hålla i hon ordentligt andra intervallen och köra runt 1.30. Vad gör hon? jo i första lilla "svackan" så fipplar hon med traven och galopperar. Äh tänkte jag och släppte iväg hon igen, vad händer? jo travar som en klocka igen!
Dumma, Dumma jag tänkte jag då! Att jag inte kommit på det tidigare!! Men men nu är det ju löst och Pelle börjar surra om att jag ska köra provlopp med na men jag tror faktiskt att det får vänta ett litet tag tills jag kört lite mer intervaller med na!


Ja Mycket bättre än såhär kan inte en hästdag bli tror jag!
Jag kommer sova gott inatt kan jag lova, bortsett från träningsvärken i armarna då men den käns nästan inte för jag är så glad! Synd nog så brukar sånt här inte hålla i sig så länge i den här sporten så det gäller att glädjas medan man kan! :D



So Long Suckers!!

Snärtis



Power Girl L.G


Boella

© Anna Brandell

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0