Va inte rädd för vad du lämnar

Jag vet varför jag har fått lunginflamation. Min bil, luften i min bil. Jag har ju som sagt inte kunnat röka på två veckor och idag stack jag in huvudet i min bil. FY FAAAAAN! det går ju lixom inte att andas där inne? och då är det ändå ingen som rökt där på ca två veckor. Sen så får jag lunginflamation och kan absolut inte förstå vad det beror på.... jag för fan bor ju nästan i min bil!


Mamma är sjuk, jag med. Detta skapade ett problem vid middagen idag. Vem skulle laga middag? Pappa var inte hemma så han var inte ett alternativ. Vi kom på att vi var nog ungefär lika sjuka så vi hjälps åt med den avancerade rätten korv och makaroner. Vet ni hur svårt det är att göra korv och makaroner när man ska göra det tillsamans i ett relativt litet kök? Några minuter senare hade vi iaf skapat överkokta makaroner och bränd korv... Duuuktiga idioter!

Mollie Aka Kräket har nu förstört ett par nätters sömn för mig genom att helt enkelt bara vara precis där jag är.
Hon har av någon oförklarlig anledning bestämt att det är bäst att sova på, under eller väldigt tätt intill den stackare som hon delar sovplats med, känns som man dragit en nitlott..
Jag har utövat diverse "knep" för att försöka avskräcka henne såpass att hon kanske åtminstånde inte ligger på mig.
"råka"röra mig metoden innebär att om hon T.ex ligger på min mage och sussar väldigt gott så måste jag utan förvarning vända på mig så jag ligger på sidan vilket resulterar i att hunden håller på att ramla ner på golvet. Resultatet av denna metod är vanligtvis att Kräket flyttar sig såpass att hon ligger hyfsat bekvämt trots att jag ligger på sidan och somnar om.
Den lite brutalare krossmetoden är inte heller någon framgångssaga. Om Kräket har lyckas kräla till det så hon ligger under något av mina ben så brukar jag göra det enkelt för mig och helt enkelt slappna av, det är ju trots allt ingen stor hund vi talar om. Resultatet av denna metod är att Kräket antingen fortsätter sova eller lyfter på huvudet och tittar på mig med en blick som säger: Vafan! äru dum i huve eller? jag sover faktiskt här! Sedan somnar hon om.
Sen finns ju den än så länge obeprövade metoden att vräka ner hunden på golvet... Men ärligt, vem har hjärta att göra det?


Jag tittade på en lägenhet idag.... faktiskt jättefin invändigt och har jag lite tur kan jag fan klämma in dubbelsängen trots att det är en 1a. Dock är det två gubbar som bor nedanför vilka tydligen är väldigt glada i flaskan, det känns ju måttligt roligt... hmmm... aja vi får se hur saker och ting utvecklar sig!


Nu ska jag försöka sova på den lilla platsen som finns kvar i soffan.. för tro mig, hon kan konsten att vrääääääka ut sig!


Sooo Long Suckers!

Ovations ought to be for me

Vad är det för fel på en när man skickar efter ett par Jeans som man vet förmodligen kommer vara för småa, man får hem skiten och inser att man knappt får dom över röven. Istället för att då skicka tillbaka byxorna och få pengarna tillbaka tänker man att jo, bara jag går ner några kilon kommer dom här byxorna sitta som ett smäck. och så går dom ju ut sig bara man får på sig dom:P
Alltså jag har precis insett att den taktiken fungerar så jävla dåligt. Jag har precis pressat på mig Jeansen i fråga och det är inte speciellt snyggt kan jag lova... frågan är ju om de går ut sig.. skulle inte tro det...
Jag har iaf insett att min kropp inte är gjort för att bära kläder, den är gjort för att vara naken! Hade den varit gjort för att ha kläder så hade kläderna passat, sådeså!

Jag har insett att jag inte har något mellanläge, antingen är jag frisk, eller så är jag sjuk. Många gånger tror jag att jag bestämmer det psykiskt och inte fysiskt.
Har jag väl bestämt mig att jag ska vara sjuk, då blir jag verkligen sjuk. Ligger under filten, huttrar och sover 23 timmar om dygnet. Dock kan jag nog vara lika sjuk och bestämma mig för att jag inte är det och t.ex åka på jobbet eller stallet. Det brukar dock straffa sig relativt fort. Men det är märkligt hur stor makt psyket egentligen har över kroppen.

Alltså Jag har brutit mot en oskriven lag. Jag har ätit Max ensam. Det är inte riktigt OK. Jävligt gott men inte OK.
Man känner hur den lilla fittan bakom plexiglaset undrar om man inte har några vänner eftersom man bara ska ha ett friscomål. Plusmeny ville jag också ha vilket innebär att jag förmodligen är fet och vill tröstäta också. Och det vet hon, det syns i hennes ögon. Jag förnedrade mig iaf inte till den graden att jag åt inne på max ensam utan jag körde Drive in, men det är ju nog illa... Och tänk gode gud om någon skulle se en? Då är det ju inte bara fittan som jobbar på MAX som vet hur patetisk man är...
Eller...... Så är det ingen som bryr sig:P

Nej nu ska jag se klart Pineapple Express

Soo Long Suckers!


Karatefylla

Jag är sjuk, alltså mer än vanligt. Fysiskt sjuk alltså.
Jag har Lunginflammation.
Det måste vara satans påfund.
Jag tror aldrig har jag hostat så hysteriskt någonsin i hela mitt liv. Typ sådär som gamla gubbar när man sitter och äter så man inte vill äta något mer fast värre, tills man kräks. Det är jävligt äckligt, tur att ingen ser en.
Sen är det en halvdålig idé att bo på tredje våningen när man har lunginflamation, jag tar mig lixom bara uppför två trappor innan jag helt ärligt håller på att dö.
Detta lilla problemet har resulterat att jag nu under bra precis en vecka har bott hemma hos mor och far vilka är måttligt nöjd med att ha sin tjugoåriga dotter + hund liggandes på deras relativt nya soffa.
Synd för dom kan jag tycka.... sånt man borde tänka på innan man bestämmer sig för att föröka sig eller hur?
Sedan berättade jag nyheten om att vi sagt upp lägenheten för mor häromdagen, samt att jag då kanske måste få komma och bo hemma hos dom någon månad ifall jag inte hittar en lägenhet på en gång.
Det kunde väl mor kanske finna sig i men hon tyckte att det var lite märkligt att hon för några månader sedan skickade iväg EN dotter, nu får hon hem EN dotter, EN hund och EN katt.... Det är ju inte så att hon dansar hula hula av glädje......

Jag grät förra onsdagen.
Jag var på väg till sjukhuset för Lungrönkten då jag påväg uppför paradisbacken inser att jag håller på att få soppatorsk, gör en U-balle i korsningen och åker ner till ST1 vid södra rondellen. hostar upp delar av min vänstra lunga medans jag kliver ut bilen och stoppar in kortet och slår min kod. pump 1 klar att tanka. Jag går fram till bilen och tänker öppna tanklocket.... det sitter fast... vafan, det måste finnas någon knapp. Så jag sätter mig i bilen och trycker på alla knappar jag kan hitta utan att höra det magiska "klickljudet". Rööööööööv, tänker jag och går ut för att göra ett tappert försök att vålda upp tanklockshelvettet... lönlöst.
Sätter mig återigen i bilen och ringer till min kära mor som äger bilen (den kära nyinköpta saab90000)Hon har ingen aning eftersom bror har haft bilen under hela tiden sedan dom köpte den. Kalas, bror är i skottland. jag har superlite batteri i telefonen och är jävligt kissnödig vid det här laget.
Jag gör ett försök att ringa min far, FAN! slut pengar i telefonen. Går ut och sparkar på bilens däck av någon anledning jag inte förstår.
Jag åker iaf över till Statoil där jag kan fylla på telefonen samt låna toaletten vilket börjar bli ordentligt krisartat.
In på Statoil, går till toaletten, låst... FAN! en trevlig liten Fitta kommer fram till mig och förklarar att toaletten är trasig.... jag dör inombords....går och köper ett telefonkort och ringer till min far medans jag gråter och förklarar min situation varpå han säger: Men det måste ju finnas någon knapp du kan tycka på. Min reaktion på detta blev ungefär:
- MEN DET FINNS INGEN SATANS JÄVLA KNAPPJÄVEL, JAG HATAR DEN HÄR JÄVLA BILEN,TROR DU JAG GÖR DET FÖR ATT JAG TYCKER DET ÄR KUL?! KAN DU FÖR FAN KOMMA OCH HÄMTA HEM MIG ELLER NÅGOT!
Min kära far åker då för att rädda sin lilla dotter som sitter i bilen och gråter på statoils parkering. Efter hans ankomst tar det ca 1.5 minuter innan tanklocket är öppet..... FAN!
Åker och tankar samt över på Burger King och kissar.... Tack Pappa! :D

Nej nu ska jag dricka hostmedicin och sova...

Soo Long Suckers!


RSS 2.0