Tillåt mig att imponera!

Som panikslagen arbetslös börjar jag faktiskt förstå dom kriminella i samhället. Vad fan ska man göra när paniken slår till och man inte har några pengar alls? för det är ju precis det samhället gör mot dom arbetslösa. Sätter dom i en riktig jävla skitsits.
Nu har jag ju turen att ha underbara föräldrar med stabil ekonomi som gör att jag ändå har en trygghet i ryggen. Iaf någonstans att bo.
Dom som inte har det då? Jag kan faktiskt förstå att folk handlar oresonligt när paniken slår till.
Eller så kanske man ska göra det lätt för sig, köpa ett isolerat tält och flytta ut i skogen. Synd bara att Sverige har ett sådant ogästvänligt klimat för att tälta. Sen skulle det ju ändå stypa i när jag måste ut och jaga Älg. Jag är ju skiträdd för Älgar. Usch, och tänk om en älg springer över tältet? Och jag som egentligen hatar att tälta? det är sjukligt obekvämt.


Jag funderar på att styra upp min vardag.
Tänk vad behändigt med momentlistor över hela ens tillvaro, aldrig behöva fundera på vad man ska göra hur var och när? Fan vad behändigt för hjärnan, halva min tankekraft går ju åt till att övertala mig själv att göra saker som jag egentligen tycker är jobbigt. Eh, T.ex kliva upp från soffan :P
Eller, kanske inte hela dagen. Men iaf mornarna borde jag strukturera upp. Så att varje morgon ser precis likadan ut.

07.00 kliva upp ur sängen.
07.05 röka
07.10 borsta tänderna, sedan duscha
07.30 torka håret
07.40 äta frukost
08.00 klar för en spännande dag!

Hmm.... tror fan att jag ska skriva en sådan och hänga upp brevid sängen. Ganska skönt med en strukturerad vardag ändå?
Till skillnad från typ idag. Klockan är i skrivande stund 05.30 och jag har inte gått och lagt mig än. Liiiiiite störande då jag egentligen skulle behövt varit vaken hela dagen och fixa massa stuff... Ähh, lär ju lösa sig.



Jag har jävlar ont överallt, utom i vänstra benet typ. Vem fan stäcker musklerna i halsen?
eh, jag har svaret på den frågan *viftar hysteriskt med handen....* JAG!
Haha, ramlade av Egon häromdagen. Tyckte att jag var lite modig som åkte ut och red barbacka och det visade ju sig vara sant:P Men det hela hade ju faktiskt gått bra om Egon bara gått rakt fram... för det är väl så med hästar va? dom går väl bara rakt fram? Bevisligen inte.
Egon hade då iaf det absolut gulligaste uttrycket jag någonsin sett på en häst där han stod två meter bort och tittade på mig med en frågande min. Såg precis ut som han undrade hur jag hamnade där? Naaw, eftersom det absolut inte var hans fel att matte är ett klantarsle så blev jag självklart inte arg men kunde inte låta bli att banna honom lite för att han inte kunde lämnat av mig i djupsnön istället:P
Så om ni ser en tjugoåring gå runt som hon har en påle uppkörd i stjärten eller är i stort behov av en rullator så är det förmodligen jag.


Nej nu tänkte jag försöka sova en stund.... ska ju upp och ringa Magnusson vid 9.... Good Luck till mig själv säger jag, tror att jag ska ställa min kära mor som alarm.... Hon brukar göra ett väldigt bra jobb:P


Soo Long Suckers!!

behind the glamour

Jag sa att jag skulle återkomma till ämnet "horse racing kills" senare. Det tänker jag göra också.

Ni som har varit in på hemsidan som jag länkade i förra inlägget förstår vad det hela handlar om. Ännu en hemsida/film på youtube om det faktum att hästsporten framst galopp- och travsporten plågar våra hästar för att klämma ut så absolut mycket pengar som möjligt ur dom för att sedan skicka dom på slakt när de anses obrukbara.

Jag satt nyss och klippte ihop ett kollage med bilder på Egon, en travhäst, som förhoppningsvis jag tänker plåga tills den dagen då han inte springer in några mer pengar. Men när man tittar på bilderna så kan jag inte säga att han ser direkt plågad ut. Kroppshållningen avslöjar att han tycker att det är helt OK att dra en vagn i relativ snabb trav, är det då djurplågeri den dagen jag kräver lite mer än ett moderat tempo av honom? För ja, Egon tycker inte det är jättekul att springa superfort. Speciellt inte ensam. Är jag då djurplågare om jag kräver detta av honom ändå vid några tillfällen? 
För jag införskaffade mig en travhäst för att kunna tävla i just trav. Även om det jag personligen kanske får ut mest av är att lulla runt i skogen, det både jag och Egon tycker är roligast. Det är tävlingsbiten som lockar, för mig är det inte så mycket pengar som prestige det handlar om men jag kräver ändå något av Egon som han inte tycker är det roligaste som finns. För min skull.
Han känner nog ingen glädje om han vinner ett lopp, förutom att han får extra mycket morötter och beröm efteråt. Ändå är det han som gjort jobbet.
Men, alla dagar därimellan?
Dom dagar han blirompysslad i en halvtimme, vi åker ut och joggar lite i skogen i nysnön? Dom dagarna vi gör precis vad han tycker är kul. Då tycker jag inte att det är djurplågeri att han får "plågas" några lopp.

Sen har vi problemet med skador, för Ja det förekommer mycket skador. Nu har jag inga direkta siffror men det är väl förmodligen skador som sätter stopp för de flesta travhästar då det inte är så många som tävlar till 15 års ålder.
Men hur många hästägare/tränare gör inte verkligen allt för att hästen ska få bästa möjliga chanserna att tillfriskna för ett fortsatt liv som travhäst. Tyvärr går det inte i många fall.
Då kan jag tycka att det är absolut snällast mot hästen som gjort allt för människan under hela sin livstid att faktiskt få somna in. Istället för att gå runt och ha ont i det benet resten av sitt liv? Är det inte våran skyldighet till dessa hästar som viger sina liv åt oss? Det gör inte oss till hemska människor tycker jag.

Det finns väldigt många som ifrågasätter att inte fler får bli ridhästar efter sin travkarriär. Det gör jag också i viss mån.
Ifall någon av mina hästar nu eller i framtiden skulle få chansen till ett liv utan smärta hos någon annan när jag anser att de "jobbat klart" hos mig skulle jag inte tveka. Men då vill jag VETA att det faktiskt blir så.
Jag skulle aldrig kunna leva med mig själv efter att fått höra att min trogna tjänare blivit en vandringspokal eller missgynnad på något annat sätt.
Detta är självklart mycket beroende på vilken typ av häst det är. En häst som Egon skulle nog klara sig ganska bra överallt, han är en typisk "blir vad du gör" häst. Han tar livet med ro och tycker att det mesta är ganska kul.
Acke däremot var ett svårare fall. Ängslig och otrygg i sig själv och med en personlighet och vilja som ofta inte gick att rubba = inte så bra kombination alla gånger. Väldigt mycket det som gjorde att han inte passade för mig som travhäst. Han hade tur att Johanna ville ta sig an mina bråkiga lilla ponny och fick det fantastiskt bra hos henne. Där kunde jag VETA att han fick det bra, att dom aldrig tummade på hans välmående. DÅ kände jag mig trygg att lämna över honom. Annars hade även han fått somna in.

Det finns ett avsnitt på hemsidan om slakthusen, där får man så två bilder på några hästar i små inhägnader (gissar på att dom väntar på "sin tur"), Sen finns det en massa bilder på döda hästar, döda hästdelar och annat snuskigt. Visst ser det hemskt ut? Hur kan folk göra så mot sina hästar? DOM ÄR JU DÖDA! Då tror jag inte att dom bryr sig om ifall deras delar ligger i en hög eller inte.
Visst är det jättefint att kunna begrava sin häst på bakgården men det är ju inte för hästens skull vi gör det, det är för våran egen.


Självklart finns det människor som sysslar med hästsport som inte delar mina uppfattningar och ser hästarna som ett sätt att tjäna dom stora pengarna.
Det hästsportmotståndarna inte verkar begripa är att det är näst intill omöjligt att tjäna stora pengar på hästsport om ens några alls. Vill man tjäna mycket pengar får man nog satsa på någon annan sport.


Oj, börjar få lite kramp i skrivfingrarna...... blev ett långt inlägg...


Soo Long Suckers!



RSS 2.0