Please let me talkt to the person in charge of my life!


Just nu så går allting tungt. Det börjar bli mörkt, Peggipoo måste tyvärr lämna mig och skolan går på tok för trögt.

Jag får ju normalt en ordentlig höstdepp varje år men det känns som att årets kan bli något utan dess like. Jag har faktiskt inte en aning om hur jag ska klara att ställa mig upp efter att återigen fått fötterna undanslagna utan förvarning.
Jag är helt enkelt less, less på att hela tiden få bakslag och försöka kravla mig upp till ytan. Det kan inte vara möjligt att man ska ha det så här. Är det verkligen så att man ska testas tills man tror att man ska gå under innan vinden vänder. Om den nu gör det. Just nu känns det väldigt tveksamt.
Just nu vill jag inte ens tänka på dagen hon ska åka men jag vet att den kommer, närmare än jag kan hantera. Men det är inte upp till mig, det är något som måste göras. Jag kan inte utsätta henne för den smärtan en gång till. Inte för min skull.
Det som ändå tär mest på mig är att jag med all säkerhet har utsatt henne för ohygglig smärta under hela tiden jag haft henne utan att ens ha en aning om det. Jag skulle aldrig göra något sådant om jag bara fått veta om det innan det behövde gå så långt. Men det fanns inga tecken. Jag borde varit mer uppmärksam. För hur man än vrider och vänder på det så kan det aldrig vara hennes fel att hon inte gav mig tillräckliga signaler, jag borde ha sett dom, om jag bara kollat lite mer noga.
Det finns dock inget som ursäktar vad jag utsatt henne för.
Att hon ändå varit så otroligt ärlig och gjort allt jag bett henne om bevisar ju vilket otroligt hjärta hästen har.
Hon precis som Acke har också lärt mig otroligt mycket, bara en sådan sak som att få mig att känna mig säker i en kortvagn, våga köra provlopp bland varmblod. Jag kände mig riktigt trygg när jag körde henne och det var guld värt för mig.
Sen så det absolut sista hon lärtde mig var att lita på min magkänsla, för trots allt så har jag sagt upprepade gånger under hela tiden att något känns fel, jag kunde inte säga vad men något var FEL. Synd nog så lät jag folk runtomkring mig övertala mig att det inte var det. Hade jag bara litat på mig själv från början hade det kanske aldrig behövt gått så långt.
Nu är botten snart nådd.


Just nu känner jag mig så totalt avtrubbad. Jag bryr mig inte seriöst i någonting, alla Leenden är falska, inga skratt känns riktigt äkta. Men jag försöker, det är nog det enda jag kan göra just nu. Jag mår inte bättre av att förstöra för alla runt omkring mig. Det gäller att låtsas leva som vanligt tills man faktiskt gör det. Jag tänker inte ge upp, allt löser sig till slut på något sätt.


So Long Suckers


Power Girl LG
E: Silver Pine - Kulla Girl
Född 2002










Kommentarer
Postat av: maria

Jag vet att det är tungt, men när det väl är gjort och hon kommit till det evigt gröna tillsammans med alla andra så kommer du självklart att fyllas med sorg men även med glädje över att du själv kunde släppa taget och göra någonting för henne som inte kändes så bra för dej! Du gör rätt.



Men, du får inte skylla på dej själv! Du har ändå sökt o sökt på alla möjliga vis och tagit hand om henne som ingen aning skulle gjort. Du har försökt med alla möjliga medel, och hon gav ju knappt några symptom på detta tidigare, hon är ett ovanligt fall. Så du ska inte skylla på dej själv, man kan inte veta och heller inte se allt. Du ska vara stolt över att du tagit så bra hand om henne. En annan skulle inte ens slängt en blick åt henne.. :)

2009-11-04 @ 12:56:01
URL: http://mariasoderstrom.blogg.se/
Postat av: victoria

Aaaaw :( jag kan inte säga "var inte ledsen, deppa inte ihop" för det är omöjligt, man måste få smälta det i sin takt, men jag kan säga dig att botten är inte nådd än....hahah anna har sagt att jag ska få praktik en dag på solänget och då tänkte´hon att jag kanske skulle få vara med dig så du fick lära mig, hahah sin stackare som kanske får en svans som alrid hållit på med trav i hela sitt liv x)

2009-11-06 @ 15:16:36
URL: http://victoriali.blogg.se/
Postat av: Victoria

/Victoria från din klass, eller var detg så du menade med att du inte riktigt visste vem jag var eller menade du mig som person? :)

2009-11-07 @ 13:54:31
URL: http://victoriali.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0